INFO | LISÄTIEDOT
klockrike[at]klockrike.fi
KANSLI
Brobacken 4/2
06100 Borgå

Fredsmaskinen

15.05.2019 kl. 11:50
Professor Timo Honkela har en stor humanistisk idé om hur artificiell intelligens kan hjälpa oss att förstå vad det är att vara människa – och bidra till att skapa fred på jorden.

The inventor was himself completely dumbstruck 

the day he found that one half of the Mima he had invented –

lay beyond analysis

That the mima had invented half herself

 

I sin bok Rauhankone – Tekoälytutkijan testamentti (på svenska ungefär Fredsmaskinen – ett testamente efter en forskare i artificiell intelligens) presenterar professor Timo Honkela en idé om hur vi kan använda artificiell intelligens för att skapa fred på jorden. Honkela skissar fram hur framtidens globala neuronnät, med miljontals datorer förenade, stöder förståelse mellan människor och kan förhandla om språkets och ordens betydelser, samt främjar ett rättvisare samhälle. Rauhankone utkom på förlaget Gaudeamus 2017.

Honkelas idéer om fredsmaskinen bygger på tre pelare eller korgar. Förståelsen för vad den andre menar kräver ett system av redskap för vardagliga situationer, för att undvika missförstånd, som i förlängningen kan leda till konflikter och krig. Honkelas fredsmaskin vill förtydliga vad individen menar med orden och hur samtalsparten uppfattar orden. Maskininlärning bygger på stora mängder data, som bara kan hanteras av artificiell intelligens. Det krävs globala nätverk och klusteranalys, allt sådant som utvecklas i hisnande fart just nu.

Fredsmaskinens andra pelare analyserar hur känslor påverkar vårt beslutsfattande. Honkela menar att känslorna är en drivmotor för mänskligt beteende. Med stora mängder data kan vi lära oss mer och analysera våra känslor i olika situationer, förstå varför vi reagerar som vi gör. Det limbiska systemet, där "känslorna föds" i hjärnan, färgar upplevelsen av världen. Ett trauma kan långt senare påverka ens reaktion, utan att en är medveten om det och resultera i handlingar utan proportioner.

Fredsmaskinen – som alltså inte är en dator, utan miljoner samverkande datorer med kunskap om individer och strukturer – varnar oss för våra egna reaktioner eller hjälper oss att förstå hur den andre känner och tänker.

Den tredje pelaren för fram rättvisa i samhället. Honkela är vetenskapsmannen med en stor humanistisk dröm.

– Det är inte en utopi, utan en plan, säger han.

Kan en maskin ha känslor?

År 1956 förebådade Harry Martinson artificiell intelligens: ombord på rymdskeppet Aniara finns en maskinvarelse, Miman. Miman har skapat sig själv. Mimans kapacitet är 3080 (!) gånger större än människans. Miman kan visa bilder och förmedla dofter och berätta om både om det förgångna och om framtiden. Dessutom har Miman känslor.

I sitt arbete utgår professor Timo Honkela från att en maskin inte kan ha känslor i egentlig bemärkelse. Människans hjärna innehåller hundra miljarder hjärnceller som kommunicerar med andra neuroner genom nervimpulser. Att skapa artificiell intelligens som har alla motsvarande egenskaper är en utmaning som består. För att äkta känslor ska kunna existera, krävs det liv.

– Men det är en bra bluff! En maskin kan härma de fragment av förståelse och känsloyttringar och verbala beskrivningar som vi människor uttrycker. Sedan skapar den olika modeller som den kan bygga vidare på. Då kan maskinen producera något som tolkar sådana mänskliga sammanhang där känslor ingår, förklarar Honkela.

Maskinerna blir hela tiden bättre på att skönja allt mer detaljerade nyanser i språk och betydelser, på verklighetens olika plan. Den bluffen växer alltså, samtidigt som skillnaden mellan en maskins simulerade beteende och en människas verkliga beteende minskar. Vi får inte låta oss bli lurade. Övervakning och massinsamling av information är bara några av orosmomenten.

Konst och AI

Att efterapa känslouttryck och skapa mönster utgående från dem möjliggör alltså maskinernas medverkan i den mänskliga världen.

– Den stora frågan för oss människor är hur vi använder den här kapaciteten. Använder vi den till goda eller onda ändamål, och vad betyder godhet och ondska i olika sammanhang?

Med hjälp av artificiell intelligens kan vi i bästa fall till och med lära oss något om vad det innebär att vara människa, menar Honkela. Då handlar det inte längre om några logiska resonemang – vi är långt ute på mänsklighetens djupaste vatten. Och här kommer konsten in.

Enligt Honkela kommer själva skapandet av konst också i framtiden att tillhöra människan, men maskinerna kan bli nya instrument, nya penslar – som ett led i den kulturella evolutionen. Det gäller inte endast estetiska val, utan också komplicerade men grundläggande frågeställningar, samhällelig kritik och synvinklar på verkligheten.

De system som Honkela visionerar, kan förutom att förbättra människors förståelse för varandra, också användas till att öka och förädla den egna skapande kapaciteten.

– Konstnärer kommer att kunna använda sig av de här nya medlen på kreativa sätt. Det viktiga är komplexiteten i hur vi beskriver verkligheten. Att vi förstår världen på olika sätt – det är konstens essens och ett värde i sig, säger Honkela.

Han understryker vikten av respekt. Människor kommer alltid att ha olika åsikter och det är det lätt att reagera med ilska när någon inte håller med en. Men mycket mer konstruktivt vore att se det fina i att vi har olika utgångspunkter och istället fundera på vad vi kan bygga utgående från dessa, menar Honkela.

– Det här är egentligen grunden för fredsmaskinen. Artificiell intelligens kan hjälpa oss på vägen, med dessa mänsklighetens djupaste frågor.

Klockriketeatern